Bond - James Bond

En av filmhistoriens största hjältar och framgångsrikaste gestalter är engelske agenten James Bond med numret 007. Det har varit en av mina favoriter också. Första filmen såg jag någongång på mitten av 80talet när jag gick på mellanstadiet. Hade ju inte åldern inne för biobesök då, utan såg på video hemma hos någon klasskompis – jag tror det var hos Johan Skans. Filmen var någon av Roger Moores från början på 80talet. Sedan dess har jag naturligtvis sett samtliga filmer. När de sedan gick på TV började jag spela in dem så jag fick hela serien på VHS. Och för nått år sedan köpte jag samtliga filmerna på DVD. Och som den faktatörstande nörden jag är har jag spenderat timmar på att titta på alla dokumentärerna och ”bakomfilmer” som är med på DVDerna.

Vet du till exempel vem som var först att spela Bond? Sean Connery säger du? Nix. Redan 1954, 8 år innan ”Agent 007 med rätt att döda (Dr No)” släpptes gjorde CBS ”Casino Royale” en Tv-film med Barry Nelson som 007. Sedan då i ”… med rätt att död” – då är det väl Sean Connery? Nä, inte som man ser först i filmen. I den klassiska ”pistolmynningsscenen” där man ser James Bond genom en pistolmynning och där han vänder sig om och ”skjuter oss” är det faktiskt stuntmannen Bob Simmons som är Bond. Först i ”Åskbollen” är det Sean Connery som gör denna ”Bond-scen”.

Connery var alltså först ut i de riktiga Bondfilmerna. Med start i början av 60talet var filmerna en stenhård prägling av det kalla kriget. Bond hänsynslös och kunde lika gärna kyssa som att slå och hota tjejerna för att få sin information. En lätt manschuvinistisk stil som inte hade gått hem idag. Var mer en tuff fotbollsspelar-typ än vad Ian Flemmings Bond var i böckerna. Actionscenerna var nått helt annat än vad som funnits på film tidigare. Även ”one-liners skämten” var nått helt nytt. Efter fem filmer hade Sean Connery fått nog och ersattes av oerfarne fotomodellen George Lazenby i ”I hennes majestäts hemliga tjänst”. En mer romantisk rolltolkning i en film som jag tycker är helt klart underskattad. Lazenby trodde inte att filmerna skulle överleva så han hoppade av så med bara en film är det är svårt att tolka hans prestation. John Gavin anställdes för att spela Bond i ”Diamantfeber” men Sean Connery övertalades till att göra comeback. Det blev dock bara för en film. Därefter var det dags för Roger Moore. Roger hade varit påtänkt som Bond redan från början. I det två första filmerna ”Leva låta dö” och ”Mannen med den gyllene pistolen” var inriktningen i Connerys stil. I ”Älskade spion” blev det mer gentlemanna-agent ala Moores tidigare roller som Helgonet. Mindre hård och mer elegant och med mer plats för humor. Efter ”Ur dödlig synvinkel” var Moore på väg ut. James Brolin var nära att få kontrakt, men när Sean Connery samtidigt skulle göra en konkurrerande Bondfilm ”Never say never again” ville bolaget inte chansa utan övertalade Moore till att göra ”Octopussy” som även blev ”Levande måltavla” innan Roger pensionerades. Flera skådespelare testades och Pierce Brosnan var på gång. Men då hans Tv-bolag inte släppte honom från att göra fler avsnitt av deckaren ”Remington Steele” blev istället Timothy Dalton som Bond nr fyra. Hans rolltolkning blev mer rak och hård, äkta Ian Flemming från böckerna. Det blev dock bara två filmer eftersom det drog ut på tiden efter ”Tid för hämnd”. Efter 5 års uppehåll var det dags igen och nu var Pierce Brosnan äntligen tillgänglig. ”Goldeneye” blev en stor framgång. Brosnan var som en mix av Connery och Moore och enligt mig riktigt lyckad. Det blev 5 filmer för honom innan han fick lämna plats för Daniel Craig som ska spela huvudrollen i nästa film ”Casino Royale” som har premiär senare i höst.

Två skådespelare har spelat både bovar och ”good guys”. Charles Grey spelade Bonds kollega Henderson i ”Man lever bara två gånger” och ärkeskurken Blofeld i ”Diamantfeber”. Joe Don Baker var boven Whitaker i ”Iskallt uppdrag” och CIAagenten Jack Wade i ”Goldeneye” och ”Tomorrow never dies”. Svenska Maud Adams har varit med i både ”Mannen med den gyllene pistolen” och ”Octopussy”. Hon ska faktiskt även ha varit statist i ”Levande måltavla”. Desmond Llewelyn gjorde sin roll Q i hela 18 filmer.

Har du läst allt det här är du antagligen lika intresserad som jag är. Lägre fram återkommer jag med lite personliga topplistor med olika teman från Bondfilmerna.