Multimedia message

Transportbil på besök. Inte senaste årsmodellen...

Multimedia message

Anderstorp fredag morgon

EMI, Mute och Depeche Mode

De som känner mig vet att Depeche Mode har varit min största musikaliska kompass under åren. Även om förhållandet inte är så fanatiskt från min sidan det senaste dryga decieniumet håller jag ändå kontakten. Redan från starten 1981 har gruppen varit signade av det oberoende skivbolaget Mute och dess grundare Daniel Miller. Så här med blicken i bakspeglen är det svårt att tänka sig Depeche Modes utveckling utan Miller och Mute. Från start var kontraktet bara ett handslag och där utgifter och inkomster delades 50/50 mellan bolaget och bandet. Och på den nivån har det behållits. Och Mute har hela tiden stått bakom och stöttat och styrt fram bandet. Från det att Vince Clarke hoppade av, den då oprövade Martin Gore tog över låtskrivandet, Alan Wilder togs in, musiken blev mer och mer mörk, industriell, synthetisk, vann mer och mer publik till dess framgångarna blev (för) stora, fest, sprit och knark tog överhanden och Dave Gahan nästan dog. Alan hoppade av och gruppen gjorde trots allt comeback och utan de stora hitliste- och radiosinglarna behöll man sitt grepp. Under hela tiden med skivbolaget bakom sig. Man kan bara tänka sig vad som hänt redan under första året om de befunnits sig på ett av de stora bolagen med deras affärsbaserade policys.

Nu till nutiden. För ett par år sedan tog EMI över Mute, men behöll det som ett "underbolag". Nu har Mute på nytt blivit fristående med visst stöd från EMI. Och det borde man väl som fan vara nöjd med. Men saken är den att det stora EMI behåller de stora mjölkkossorna däribland DM. Känslan är att man spottar ut det man inte vill ha och behåller det andra som genererar pengarna. Det ska bli spännande att se om Depeche Mode får behålla sitt fria förhållande till ledningen eller om det blir stramare tyglar och mer "leverera resultat annars lägger vi oss i" från styrelsen för EMI. Vi fanns som bryr oss om både Depeche Mode och Mute håller tummarna, men har svårt att se förhållandet som alltid varit spricka.

Tracks lägger av

Ett par nyheter senaste veckan har givit mig lite känsla av - ja jag vet egentligen inte vad. Saknad, vemod, tider som flytt eller nått. Beskedet att Sveriges Radios program Tracks ska läggas ner i januari är ett av dem.

Som det barn av 70talet jag är aså var det stora nyheter då Tracks drog igång på lördagarna i september 1984. Ny musik, topplistor och en hel del nya artister upptäcktes genom programet och Kaj Kindwalls ständiga matande av information var kanske det som födde mitt "popnördsbehov" och som satt sitt spår i allafall i 80talsmusiken i mitt medvetande.

Det är kanske förstårligt att Kaj vill syssla med annat efter 26 år och att P3 inte vill eller kan ersätta programmet som förknippas med KAj med någon annan. OCh faktum är att jag inte vet när jag lyssnade på ett helt program senast. Men på den "gamla goda tiden" var timmarna på lördagseftermiddagarna heliga. I mitt kollegieblock skrevs varje lista ner för att sedan arkiveras i pärmar. Kassettdäcket stog redo för inspelning med fingret stadigt på pausknappen. De lördag man var bortrest och oftast med handboll fick mamma oftast intstruktioner om att spela in de sista 45 minuterna så att man kunde höra topp tio av listan i efterhand. Efter ett tag fick jag tag i en bandare med timer så man kunde programera in inspelningarna - perfekt.

Här har ni en länk till en spotify-spellista med samtliga ettor på listorna från 84 till nu. Signerad migsjälv så klart.

Här kommer ett klipp om hur det lät den där första lördagen 8 september 1984.

Nystart

JAg vet att det har varit dålig fart på mitt skrivande här på bloggen. Faktum är väl att den meningen också är en underdrift - det har varit under all kritik och allvarligt talat vet jag inte om det finns någon kvar där ute som bryr sig. Orsaken då? Tja, svårt att beskriva men allt mitt skrivande på alla mina sidor har varit drabbat av oinspiration och tidsbrist. Men nu ska jag försöka göra en nystart och få till lite mer kontinuelig uppdatering.

Vad har hänt sedan senast? Tja en trevlig sommar har glidigt in i höst. På gränsen till minusgrader redan och skrapade bilrutor vissa morgonar - inte kul.

Musikaliskt har sommar inte varit jättespännande. Lite nytt men inget revulotionerande. HAr varit iväg på några DJuppdrag, några utomhuskonserter. Forever Youngkonserten i Varberg och Roxette i HAlmstad som skulle ha varit i Anderstorp.

Handbollssäsongen har satt igång, så det kommer inte att vara några problem med sysselsättningen i vinter heller. Är tyvärr lite för ensamm på vissa av mina områden och skulle väl behöva lite avlastning. Missade första herrmatchen hemma på så där cirka 12-13 år där jag varit DJ. Matchen flyttades till torsdagen där jag och "synthgänget" var i Göteborg för konsert med VNV Nation. Mer om det senare...

Multimedia message

Roxettedags

Så dök då dagen upp som skulle ha blivit Anderstorps dag i solglansen - Racelegends och Roxettes spelning på motorbanan. Men av kända skäl blev det ju inte så. Själv hade jag som tur väl var köpt den billigare biljetten och fick alltså entré till den nya spelningen i Halmstad.

Konserten då? Har kunnat läsa recensioner från en dansk spelning där de sågades totalt och att Marie inte skulle kunna sjunga alls efter sin sjukdom. Men jag får väl säga att jag blev positivt överraskad. Visst tappade hon vissa bitar i nån av de första låtarna men i övrigt lät det bra och i en av de sista låtarna där hitsen radades upp var det bra tryck i rösten. Däremot syntes det att hon kanske fortfarande har problem med synen på ena ögat som jag tidigare har läst om. För det var en ganska stillastående scenshow Roxette bjöd på. Men totalt sett bra och de flesta hitsen var med. Och det blev ju inte sämre av att Gyllene Tider avslutade med att dyka upp som överraskning och körde "Juni Juli Augusti", Sommartider" och "När Alla Vännerna Gått Hem". Totalt sett en kul kväll som dock kunde blivit ett magiskt minne om det gått som planerat och den hade hållits i Anderstorp!!!

Vem vet om någon vågar satsa på något sånt igen efter Racelegends fiasko och magplask, men visst borde arenan vara bra för såna här kvällar också!

Reeperbahn härnäst

Reeperbahn är ok, men näst underst på min lista ikväll. För lite synthar...
Får blir en paus via öltältet och toaletten...

Johan Kinde Lustans Lakejer

Johan Kinde ledde sitt Lustans Lakejer som vanligt i smokingskjorta och oknuten fluga och de börjar hårt med Rendez Vous i Rio och sedan Man lever bara två gånger.

Howard Jones

Howard Jones verkade vara i fin form som den 55 åring han är. Verkar inte ha gått upp något i vikt, men däremot är det mer "gubbfrilla" än den uppsprejade rödhåriga frisyren från 80talets Okejtidningar.

Nu är det dags för Howard Jones

Howard Jones börjar med Pearl in shell. Kanon.

Forever Young 2010 i Varberg

Jakob Hellman inledde kvällen och är ingen personlig favorit... Kan nog bara hans två singlar Vara Vänner och Hon Har Ett Sätt från enda skivan från 1989... Snacka om låg utgivningstakt, prestationsångerst eller nått...

Jobberbjudande

Fick telefon strax innan lunch idag. Ett anonymt (?) tips till en av regionens gratistidningar om mitt sportintresse och skrivande hade nått dem och de undrade om jag var intresserad av att skriva för dem. Lockande och smickrande, men tyvärr var det ju ganska kort deadline till att de behövde material nu och dessutom var det ju på frilansbasis - vilket hade betytt att jag hade behövt klämma in det på kvällstid som jag känner är ganska upptaget som det är den närmsta tiden. Men kul att få frågan iallafall och de skulle spara telefonnumret för framtida behov. Så vem vet - kanske gör karriär som journalist!!!

Dancing On My Own

En av skivorna jag verkligen gillat och spelat mycket (både hemma och ute på spelningar) de senaste åren är Robyns Konichiwa Bitches. Den kom våren 2005 och ha sedan släppts i land efter land med framgångar. Låtar och singlar har lagts till (Cobrastyle, With Every Heartbeat och Girl & The Robot ihop med Röyksopp) men det är först nu i år som det kommer att komma nya fullängdare med Robyn. Tidigare har hon framfört låten Fembot i TV, men nu har låten Dancing On My Own släppts med en video. Och den är precis så bra som jag hade hoppats och trott att Robyn 2010 skulle vara. Vet inte om den har hunit upp på listorna än, men annars är det bara en tidsfråga.

Gillar verkligen videon också. Bilderna på klubbgolvet får mig att sakna utekvällarna med killarna på Romonights osv.

Kändisbesök på jobbet

Idag fick vi besök av TV8s mustaschkampen som är ett program för att uppmärksamma och dra in pengar till kampen mot prostatacancer. Men det var inte Robert Aschberg och Gert Fylking utan deras utmanare Musse Hasselvall och Andreas Halldén som var runt med ett kamerateam och filmade lite. Mötte grabbarna i en av gångarna när de kom och cyklade runt så kanske dyker man upp i TVrutan.

Här är en bild som jag har länkat till från deras hemsida...

Ny musik: Hurts "Better Than Love"

För ett tag sedan satt jag och surfade runt för att hitta lite ny musik och snubblade över gruppen Hurts.Deras färska video och singel heter Better Than Love. Tyvärr har jag inte hittat så mcyket fakta om dem, men de verkar vara engelska. Njut av en bra låt iallafall.

Gravitonas Kites

Skrev igår om min gamla favoritgrupp Page och deras nya material. Marinas före detta partner från BWO och Vacuum, Alexander Bard, har också ett nytt projekt som heter Gravitonas. Det består utöver Alexander av sångaren Andreas Öhrn och låtskrivaren Henrik Wikström. Debutsingeln Kites slår något sorts världsrekord i antalet mixar som uppgår till inte mindre än 15 stycken!!!

Kommer säkert att klättra både på topp- och danslistorna.

Nytt från Page

Det har varit dåligt med ny musik här på min blogg. Något jag måste råda bot på.

En av mina favoritgrupper är gamla hederliga Page. Gruppen bildades av Eddie Bengtsson och Marina Schiptjenko. Ett kort tag var även Anders Eliasson med. Efter att ha bildats i det tidiga 80talet gav ett antal vinylsinglar ut under det årtiondet. 1992 gavs CDn Page ut som egentligen var en samling av materialet som getts ut tidigare. 1994 kom skivan Hallå (vart tog månbasen vägen) som innehöll enbart nya låtar. Singlen Bilmusik spelades flitigt på P3. Året därpå kom Glad som också gav gruppen radiohits. Sedan hoppade Marina av gruppen och bildade ihop med Alexander Bard grupperna Vacuum och BWO med stora framgångar. Eddie bildade om Page och gav ut Hur så? och Helt nära som soundmässigt inte riktigt var samma gamla Page, även om låtarna var bra. 2000 var det dags att plocka ner skylten. En avskedskonssert med dåvarande sättningen följdes av en klassisk spelning med Marina och Anders dagen efter på SAMA. Men nu 2010 har det blivit dags för en återförening. En ny CD släpps i veckan, gå in och boka den på närmsta CDförsäljningssite!!! Försmaken "Ett S.O.S." vittnar om klassisk Page i något uppdaterat sound och även textmässigt.



De gjorde en comebackspelning i Göteborg härom helgen. De vanliga konsertpolarna hade lämnat återbud, men jag hade bestämt mig för att åka själv. Ensam är stark! Biljett hade köpts och hotellet var utsett. Vid avenyn, 300 meter från storan. Men så natten till fredagen fick jag feber och kräkningar!!! Jag som aldrig är sjuk. Snacka om taskig timing. Hemma från jobbet och inte läge att åka till Göteborg på lördagen även om magen lugnat sig. Gissa om jag hade ångest när klockan började närma sig insläpp!!! Här kommer ett par Youtubevideo från konserten.

Ipodroulette söndag 100523

Idag fick Ipoden fram en udda låt på slumpvalslistan. Gruppen hette Between The Sheets och var en italodiscogrupp. Har inte kunnat hitta så mycket information om dem, men låten gavs bland annat ut av svenska bolaget Beat Box. Enligt uppgifter skulle skivan ha producerats av Svengile & Puzzle. De verka ha varit italienare och den senare ska ha kunnat vara mer känd som Silvio Pozzoli som hade hits på Max Mix-skivorna. De gjorde 1983 en LP "Night Heroes" som innehåller medleys med låtar av Giorgio Moroder, Japan & Sparks.

Late Night Radio är ett Medley med främst Kraftwerklåtar som Trans Europe Express, The Model, Autobahn, The Robots och Radio Activity, men även Chariots of Fire har letat sig in i mixen.

Björk får Polarpriset

Vårt svenska musikpris Polarpriset brukar kallas musikens nobelpris. I år går de två priserna till Ennio Marricone och Björk. Morricone är främst känd för sin filmmusik. Efter att ha varit med i gruppen Sugercubes Isländska Björk slog igenom som soloartist 1993 med albumet Debut (som var hennes andra!) och låtarna Human Behaivour, Venus as a boy, Big Time Sensuality, Violently Happy och Play Dead. Det var en blandning av stilar och influenser och ganska kul. Även uppföljare Post med Army Of me, Hyperballad och It´s Oh So Quiet. Därefter tappade jag bort henne och har inte alls koll på vad hon gjort under 2000talet. Men de första sakerna tycker jag än idag håller. Och bevisligen då även folket i Polarjuryn.